Så kan Vänligt stämd användas i en mening
- Då bagarn vände sig mot henne, log hon nu riktigt vänligt.
- Jaså, du är den flickan, som vill ställa till med den stora begravningen, sade han vänligt.
- Fru Sundler skyndade sig att uttrycka sin glädje över att hon tog emot hennes lilla förslag lika vänligt, som det var menat.
- Ibland menar han vänligt och väl, men oftast har förbannelserna en fullkomligt ärlig och uppriktig mening.
- Hon bara neg och hälsade så vänligt : si grannasmor ä här - å grannasfar !
- De har aldrig sagt ett vänligt ord till mig förut.
- Å, hur jag törstade för ett enda vänligt avskedsord.
- Sigrid ler, men jag är inte säker på att det är ett vänligt leende.
- Damerna sågo på något sätt väldiga ut, med breda bröst och vänligt blickande kupiga ögon.
- ( vänligt ).
- Länsmansfrun skakade hand med dem likaså vänligt, som när de hade kommit, och följde dem ut.
- Han böjde sig en liten smula ned mot honom och sade halvhögt, vänligt men bestämt :
- Så såg hon upp i hans ansikte ; det var föryngrat av ett vänligt, belåtet leende.
- ( nickar vänligt åt Vide, när han går ut )
- Hon hälsade vänligt på Felix och bad dem sätta sig på stolarna i mitten.
- ( vänligt, men trött ).
- Men innan dess satte han nosen i bröstet på mej och buffade till helt vänligt, för att visa att han inte hade något särskilt emot mej heller.
- Ögonen, dolda bland otaliga rynkor och veck, plirade vänligt mot Angela.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
